I veckan så har jag jobbat en hel del på Ritz. Med en stundande 1a advent och skyltsöndag så är det en del att göra om man säger så. Som idag till exempel, 1616 stycken lussekatter har blivit rullade, inte bara av mig förstås vi var tre stycken och tog ca 3 timmar, och detta var andra omgången denna vecka. tidigare i veckan har vi också gjort, pepparkakor (500-600) och typ 1000 småbröd, just nu känns semester fruktansvärt välkommet! Däremot så bävar jag lite för när jag kommer hem, dom andra som jobbar på ritz är ju inte överdrivet nöjda över att jag åker. Så att skrapa plåt, skura kyl, packa småkakor, göra semlor kan nog tyvärr hamna på min lott när vi kommer hem igen. Men det är ju inte förens om en helt månad!
Den här veckan har jag också passat på att införskaffa mig en förkylning. Eller egentligen mest en massa snor och huvudverk och hosta så Roger på jobbet tyckte inte det var så farligt, inte som när han jobbade med 47 graders feber sa han, jag tvivlar på att det är sant dock. Nu är jag väl förhoppningsvis på väg att bli frisk så träningen i morgon klockan 08:00 ska det nog inte vara någon fara för.

Pappa har åkt iväg också den smitaren! Han åkte till farmor och farfar med Hanna och lämnade mig alldeles ensam, IGEN! Eller ja det var inte helt sant faktiskt, han lämnade faktiskt ICA kortet också

Igår skulle till jobbet på Silentia som ligger ute vid motorvägen, typ två-tre km hemmifrån. Då mitt i frukosten så hände något mycket konstigt. En liten liten skäggig man satt utanför köksfönstret och knackade på. Jag öppnade för mannen och döm av min förvåning när jag såg att han hade ett par gula sandaler på sig förutom de säckiga byxorna och den pölsiga beiga tröjan. Mannen tittade på mig och log, sen sa han "Hjalmar, idag ska du cykla till jobbet" . "Jaha" var det enda jag fick ur mig medans mannen hoppade ut genom fönstret och försvann i mörkret.

Njaa riktigit så gick det kanske inte till men faktiskt, under frukosten så bestämde jag mig för att cykla ut till jobbet. Så jag klädde mig för en mindre snöstorm och begav mig ut i mörkret på min cykel ungefär 35 min innan jag börjar jobbet. 20 min senare så står jag på silentia och tänker "hoppsan, gick det så lätt att cykla. härligt varmt i luften, inte en endaste regndroppe eller vindpust".
Jomen, det fick jag ju tillbaka rätt så hårt om man säger så. Klockan tre på eftermiddagen så hade jag bokat tid för sista sprutan med twinrix på vårdcentralen i Falkenberg. Så med en värmade optimistisk känsla så gick jag klockan kvart i tre och berättade för chefen att jag var tvungen att gå nu eftersom jag skulle vaccineras, "okej" sa han och så var det gjort. Med min värmande känsla forfarande rusande genom kroppen så gick jag och bytte om, satte på mig mina ytterkläder, går mot dörren, öppnar den samma, tittar ut genom den och får nästan hjärtslag. Vad möts jag av egentligen? Ja inte är det samma underbara väderlek som jag hade på morgonen iallfall. Gråa måln, Pissregn och inte minst en fruktansväd motvid som nästan kan beskrivas i storm! Så nu skulle jag alltså göra en resa som borde ta ca 30 min, men pågrund av min dumma värmade optimistiska känsla så hade jag nu bara lite drygt 15 min på mig.
Det var bland det jobbigaste jag har gjort på länge. Senast jag kände någon liknande smärta i mina ben var när jag för första och enda gång spinnade, jag hatar cyklar!
Men skam den som ger sig! Jag trampade på, och när jag kliver in genom entrén till vårdcetralen svettig som efter ett, ja cykelpass låter väl lämpligt och flämtar ohörbara meningar om hur mycket jag hatar att cykla så hör jag någon säga "åh nu är klockan fyra minuter i tre, jag hann!!!!
Så jag fick min spruta och kunde lungt cykla hem. Ja jag skrev lugnt eftersom när jag kommer ut från vårdcentralen så finns där inte de minsta spår av varken spöregn eller stormvindar. Om det nu finns en vädergud så hatar jag honom lika mycket som cyklar!

åh just det. Om en och en halv vecka så åker jag, Claes och Oskar till bali :D

Nu när jag har spenderat hela min fredags eftermiddag med att göra om min blogg så får jag väl kosta på mig att skriva lite också.
sååååå, vad händer? Inte så mycket just nu. Jag jobbar som en galning och har bara varit ledig en dag de senaste två veckorna förutom helgerna. Hur orkar jag!?
Nu den senaste veckan har jag vart på Silentia. I förrgår och igår stog jag och gjorde väggfästen hela dagarna, alltså typ 8½ timme om dagen. Och på grund av grov misskötsel på företaget som vi får listerna ifrån så har dom gjort den trekantiga öppningen där man ska sätta fast väggfästena i den riktiga väggen för liten!? Så nu måste jag sitta och grada varenda list (301 st) på båda sidorna. När man gradar så avänder man ett litet verktyg som man drar mot kanten av öppningen och skrapar bort så att hålet blir större. Så nu väntar jag bara på att få kontakta företaget så dom vet vart dom ska skicka min lön nu när jag har suttit och gjort deras arbete i två dagar.

Den senaste veckan har jag även gått och blivit kär minsan. Han heter Adam Young och det här är vad han gör.

/>

Lyssna och njut.

Åh just det ja. Om två veckor så åker jag, Oskar och Claes till bali/tahiland och det kommer bli awesomeee.

Åh julen, en underbar högtid fylld av glädje, vänskap, familj, god mat, kalle anka på tv, julklappar, mys. Men för många är även julen en högtid full av stress, oro, timmar framför spisen, högar med disk, misslyckade i julklappsleken och naturligtvis den eviga frågan, vad ska vi ge Hjalmar i julklapp? De första sakerna jag nämde jag tyvärr inte göra något åt (förutom disken och maten men det vet väll alla att det inte kommer hända ändå). Men jag kan iallfall lysa upp höstmörkret åt er alla och låta er slippa tänka på den sista frågan.

 TAAAADDAAAAA!

Svar på den eviga frågan: I år ska du genom ett litet (eller stort) bidrag hjälpa mig att skaffa en ny kamera. Närmare bestämt en canon 500d. Om du mot förmodan inte skulle vilja ge mig detta nöjet att få köpa mig en ny kamera så finns faktiskt ett alternativ nummer 2 på hjalmars önskelista: En ny kamera. Närmare bestämt en canon 500d. Så nu är det upp till dig själv att välja och vraka mellan dessa två alternativ. Lycka till och tack på förhand =)

Jag trodde faktiskt inte att jag skulle skriva om mormor här. Det kändes konstigt på något sätt att berätta för hela Internet att min mormor är död, det är en sån sak som man ska prata med människor om. Men nu känns det som att jag måste skriva här. Vet inte om det beror på att jag är för dålig på att uttrycka mig när jag pratar eller om jag helt enkelt bara måste få ur mig något just nu. För det var faktiskt just precis nu, mer än tolv timmar sen mamma berättade för mig vad som hade hänt som jag faktiskt förstod att hon faktiskt är borta.
Det som slog mig mest var att det är inte när jag tänker på att jag aldrig kommer få träffa henne igen som det är som värst, det är när jag tänker på alla minnen jag har av henne och att jag aldrig kommer få några fler.
Jag minns när vi spelade svälta räv i deras kök, när vi åkte och handlade och jag fick välja vilken serietidning jag ville till och med en Kalle anka pocket, hennes underbara kola kakor som faktiskt är dom godaste jag har ätit, det var alltid hos mormor som man fick det godaste maten, jag mins när hon läste 91:an tills jag somnade. Men det finns ett minne som är alldeles speciellt som jag aldrig kommer glömma och alltid ha med mig vart jag är tar vägen i världen. Mormor gav mig de föremålet som kanske har betytt mest för mig under hela min uppväxt, vovven. Min gosedjurshund som jag bar med mig överallt och trotts han har blivit kliad tills svansen har ramlat av flera gånger, tvättats för många gånger i tvättmaskinen, glömt på ett hotell i tyskland, blivit av med nosen i ett slagsmål med en annan hund i huset så var han med mig i skolan och så fort jag blev ledesen så var han där och delade tröstande med sig av hans mjuka svans och nu står han fortfarande stadigt här på mitt rum och ser över mig. En sak är jag helt säker på, en liten del av mormor sitter på mitt rum utklädd till gosedjurshund och ser till att pappa inte låter mig diska alldeles för ofta och att han inte väcker mig för tidigt på morgnarna 
Jag hoppas du har det bra vart du än är och att du möter mig och visar vägen när det är min tur. Tills dess kommer iallafall aldrig glömma alla de underbara minnena.
Jag kommer aldrig glömma dig Anna-greta.
Jag kommer aldrig glömma mormor.

Yes så var man hemma i Sverige igen då efter en trevlig helg i England hos en ännu trevligare syster! Flyget dit gick bra det var helt klar himmel. Ända tills vi flög in över England. Som i ett trollslag slog vädret om och mörka moln dök upp ur ingenstans. Jaha suckade jag det är alltså sant, det regnar jämt i England. På flygplatsen som var aningen större än den i göteborg så möttes jag av Elin och Rocky, oiiiiiiii va kul det var. Rock kramade mig och elin hoppade upp och ner och slickade mig i ansiktet....eller var det tvärt om? hmm jaja det var väldigt kul att träffa dom båda i allfall!
Väl hemma hos familjen Beecroft så var bara pappa paul vaken så det blev lite hälsande och sedan gick vi och la oss direkt.
Oxford stod på kartan nästa dag och när jag vaknade trodde jag att jag drömde, jag såg faktiskt solen genom fönstret! Och så såg det ut hela dagen, hela hegen till och med, solsken och 20 grader varmt. Just det Oxford var det. En häftig stad som var lite mindre än vad jag hade förväntat mig och var en salig blandning av nytt och gammalt. Ett 500 år gammalt torn där en supermordern skivaffär där, ja ni fattar. Men det coolaste med Oxford var nog ändå Christ church. Det där stora universitetet ni vet, jaja skit i det nu här har dom faktiskt spelat in delar av Harry potter!! när jag gick där med min mantel, runda glasögon och det målade ärret i pannan så kände jag mig faktiskt lite som en trollkarl. Trollandet uteblev dock. Och nej detta är inte sant, det var elin som hade på sig alla dom där fåniga grejorna. En annan sak jag tänkte på när vi åkte genom Oxford var att det påminde mig väldigt mycket om Halmstad, vet inte varför men så var det.

London på lördag. Vi började med en sightsingbuss (stavning?) som tog oss förbi buckingham palace, Westminster abbey, big ben där vi för övrigt gick av. Hade gärna sett lite mer av bucingham och alla vakter men det får väl bli en annan gång tydligen. Nu i efterhand märker jag hur mycket jag missade när jag var i London så elin kan ju strunta i att bädda sängarna för jag kommer nog snart igen! Efter vi hade tittat en stund på biggie så gick vi upp mot ett torg som jag inte ens kan utala namnet på så jag tänker inte ens försöka att stava det. Där stog iallfall han som vann slaget vid waterloo högt uppe på en pinne. Men där kände faktiskt jag igen mig även om jag aldrig har varit där. Konstigt? Nej tacka tv-spelen för det. I Tony Hawk 4 så kan man nämligen åka bräda på just det torget.  
Nu kännde vi att det började bli dags för mat så vi gick in i en liten affär och köpte mackor och sånt som vi tänkte äta på båten vi skulle åka på Themsen. Men eftersom det var typ en km till båten och vi hade pappa med oss som stannande en gång på 100 meter och skulle ta bilder så gick halva påsen åt på vägen. Efter ett tag så fick vi till och med göra upp en bild budget åt pappa, 10 bilder på varje ställe. Om man säger så här hoppas han håller sin ekonomiska budget bättre än denna för 10 bilder blev 20, 30....Så tillslut gav jag upp och blev likadan. Så nu sitter jag här med 200 bilder som man ska behöva leta igenom för att hitta 10 stycken som blir bra.
Jaja efter båtturen blev det dags att traska iväg mot london eye. Vi tänkte åka upp också men efter en halvtimme i kö så gav vi upp, och nu snackar vi kön till biljetterna! sen var det kanske 45 min kö till. Jag som som kanppt vågar åka parisehjulet på liseberg. Så vi begav oss in mot staden iallfall för att kolla in affärerna som hade öppet till 8 enligt guiden på bussen. Hon hade nog glömt ställa om klockan när hon kom till England för det var minsan inte en affär som hade öppet så länge. Men vi hann in en sväng på Hamleys, den där jätte stora leksaksaffären! Där skulle man jobbat för dom som gjorde det gick bara omkring och demonstrerade leksakerna för folk, vilket drömmjobb!
Nu var det dags att åka hem till The Lays igen och efter 5 minuter på bussen så sov jag som ett lamm, storstäder tar verkligen kål på en.
Efter en lugn söndag i Oxford med lite shopping så tog vi ett dopp i poolen hemma hos elin och familjen, min badkruka till syster var bara i en kvart i det 30 gradiga vattnet men jag pappa och rocky badade på i en halvtimme kanske, efter att pappa hade förklarat att vi inte kunde skaffa en pool hemma trotts att jag erbjöd mitt rum till förfogande så gick vi upp och lagade mat och chillade grillen så att säga.
Det finns en hel del mer att berätta men det kan ju vara kul att ha något att prata om ifall vi skulle träffas någon dag så nu tänker jag inte skriva mer om England förutom att det var jätte jätte jätte kul att träffa Elin igen, tocky också såklart och familjen Beecroft som är några av de trevligaste jag har träffat tumbs upp for you!
Dags för bildparad!!!












Dett är faktiskt pappas bild men jag fick lägga ut den här ändå..

i veckan så har vi börjat med fotbollsträningen igen efter tre veckor uppehåll, och eftersom jag har varit såååå flitig under uppehållet så känndes det knappt. Eller jo jag har gått omkring och stapplat på jobbet hela veckan, och det har man ju fått höra av en viss roger som spelar i ett visst HÅFF som råkar spela i våran serie och ligga tvåa. Usch mobbat av sin chef, fast det är väl vanligt nu har jag hört så får väl stå ut. Vi spelade match i går också, en träningsmatch mot rolfstorp/skällinge.  Vi vann med 7-1 och då betyder det att vi gjorde fler mål i denna match än vad vi har gjort hitils i serien på typ 10 matcher. Hoppas det håller i sig.

Det var ju invigning av skateparken i lördags också men eftersom hela falkenberg plus alla sommargäster tvunget skulle fika hela dagen så var jag tvungen att jobba över så jag missade hela invigningen. Men inte gråter jag för det, jag var där i dag istället och det var säkert lika mycket folk där nu som i går och eftersom jag är son till en viss Calle Fredin så kunde jag inte låta bli att ta ett par bilder.





Tim med vänner

nä nu har pappa kommit hem igen så idag har jag fått äta riktig hemmalagad mat.
I helgen har vi vart på kräftfestival och där var allt som vanligt, härligt folk, goa baguetter, rolig dansbandsmusik, pinsamma föräldrar..ja ni vet. jisses, nu när man uppdaterar sig så ofta så blir det inte mycket att skriva. Men jag kan iallfall berätta att i lördags så hade jag varit ensam så länge att jag måste fått ensam-sjukan eller nåt. Nästan hela dagen spenderade jag genom att städa lägenheten, det gick till och med så långt att jag torkade rent hel toaletten. Låt mig aldrig vara ensam så länge igen pappa!



bilden har inget med texten att göra,  bara så ni vet.

Yes idag va jag och oskar ute i ringsegård och kollade på alla kite surfare. Det var rätt coolt faktiskt och vissa åkte både fort och hoppade högt....tja finns inte så mycket mer att säga om det typ.
När jag kom hem så passade jag på att diska upp all disk också och handla mat så nu är kylskåpet fullt igen efter pappa hade lämnat det nästintill tomt när han åkte iväg till mamma. Undra om han kan kolla vad jag har köpt, hoppas inte.







 

Jaha då så var man ensam hemma i lägenheten då. En del saker har ja kommit fram till, det blir mycket stökigare när pappa inte är hemma, jag är grym på att använda så lite disk som möjligt, jag är lite lite mörkrädd, att handla gurka är onödigt eftersom jag inte behöver äta upp den. Det var bara några av det saker jag har funderat ut under de tre dagar som papa inte vart hemma. Jag ska också tillägga att det är mycket tråkigare utan honom här också. Utan honom får jag inte hjälpa till att torka disk, dra lakan och jag får aldrig möjligheten att välja om jag ska hämta tvätt eller laga mat.
Idag slog jag faktiskt mitt jobbrekord också när jag jobbade hela sju och en halv timme! Annars har veckan mest handlat om att jobba lite, ringa oskar eller tim och sedan göra ingenting Och så har vi vart och badat en massa vid bryggan på kvällarna. Det är underbart att hoppa ett par gånger och sen åka hem och lägga sig, man somnar direkt.
Nu så börjar jag bli lite hungrig också, och jag måste gå och handla, plocka undan alla mina grejer, ut och springa, diska *gäsp* eller så gör jag det sen =)

Japp nu är det klart, eller ja i morgon förhoppningsvis om inget alldeles otroligt oväntat skulle hända. Den 1 december så lyfter tre snälla, snygga, coola och antagligen lite rädda unga män från kastrup med slutdestination Denpasar som ligger på BALI :D:D Där stannar vi i ca 2 veckor och sedan förtsätter vi till thailand även det i två veckor. Det ska bli så fatastiskt skönt. Den här resan har man ju väntat på i tre år nu och nu är den helt plötsligt bara 5 månader bort! Underbart.

Och i brist på mer intressant att skriva så täntke jag att ni kunde få njuta av lite bilder, gamla och nya.

Japp nu var det klart då. ÄNTLIGEN har man tagit studenten. Med tanke på att dom flesta som läser min blogg antagligen var med när jag tog studenten så tänkte jag inte skriva så mycket om den förutom att den var fantastisk och jag tackar alla som var här och firade med mig :D
Men det är ju fler som tar studenten. Till exempel alla på De La Gardie gymnasiet i lidköping, och det kunde ju inte jag och claes missa! Så i onsdags så satte jag mig i bilen och kvart i 11 så var jag i glommen, ungefär 45 min efter tidsplanen. Men eftersom vi kom fram helt perfekt lagom så vet jag inte varför claes tjurade så mycket, jag bjöd ju till och med på godis och läsk!! Men vårt första intryck av lidköping var inte så bra. Vägen dit var fantastiskt tråkig och det regnade hela vägen. Men när vi väl kom fram och träffade Peter och Ulrika i kalaslokalen så steg våra förväntningar igen. Med en kyl full av "förfriskningar" och ett kylskåp fyllt av mat så verkade kvällen lovande. Men sen kom nästa bakslag, Jonathan (som vi var där och firade) berättade att han inte skulle gå ut på kvällen utan åka runt till sina klasskompisar hela natten. Så där står jag och claes med skägget i brevlådan och undrade vad vi skulle göra resten av kvällen. Men detta fixade greeken åt oss (greeken är alltså jonathan). Vi skulle hänga med ett par tenniskompisar till honom som skulle festa, för att göra en lång historia kort så slutade kvällen i en lägenhet i lidköping med 10 personer som antigen satt och grät eller låg i sängen och gjorde ingenting, vi gick och la oss klockan halv 2 och hade konstaterat att lidköping är världens tråkigaste stad! Däremot vill jag tacka Peter, Ulle och inte minst greczula (jonathan igen) för dom bjöd oss och att det var jätte kul när vi var hos dom.

Jag tänkte också passa på att i detta inlägget släppa ett aldrig tidigare visat inlägg. Det var nämligen så att för ett par veckor sen så var jag hemma hos mamma och hämtade pappa efter den årliga pingstfesten. När jag kommer fram ungefär klockan 11 så märker jag att det inte bara är jag som är trött, jag hade ju jobbat innan jag åkte. Man märkte verkligen att detta var en dagen efter. Detta skrev jag alltså ett inlägg om men jag hade lite bilder också och dom blev totalförstörda när jag försökte mig på att testa lite nya saker i PS så jag publicerade aldrig detta. Men nu efter lite pill så är bilderna "back to normal" som man säger. Håll till godo!



som sagt, dagen efter...

tja det har ju hänt en del på senaste. Egentligen så skulle ja skrivit redan i torsdags men av olika anledningar så har jag inte kunnat, mest på grund av lathet egentligen. Men om vi nu kunde låtsas att det är torsdag så ska jag berätta. Idag gott folk så var jag så underbart glad ca 13:45 för då hade jag gjort min sista lektion för dagen, men inte nog med det. Jag hade gjort min allra sista teoretiska lektion NÅGONSIN i gymnasiet! så underbart otroligt skönt!!! Så nu kan vi ju ta oss tillbaka till verkligenheten och lördag. Igår var jag på bal minsan och det var längesen jag hade så roligt fakiskt. Fast jag blev lite besviken på maten faktiskt, här har man gått och klätt upp sig och gjort sig fin och så får man äta kyckling till mat. Det kan man ju äta hemma, om man nu ska äta det alls. åh nu har jag skrivit så mycket¨så jag nästan har kramp dags att dra sig tillbaka till fotbollen och lyssna på tusentals galna spanjorer som sjunger pippi långstrump sången på spanska!

Nu har jag varit ute och gått med rocky, i en och en halv timme!? det är ungefär 1 timme längre än våra vanliga eftermiddagsrundor. Vi gick till och med så långt att vi var på ställen som jag aldrig har varit på förut. Så när vi va ute och gick i skogen som bäst så började jag fundera på vart vi var någonstans och till min fasa upptäckte jag att vi var i slättenskogen! Men efter ett tag gick det upp för mig att alla skogar i hela falkenberg ser likadana ut och vi var kvar på vallarna där våran tur började. Men det äventyret slutar inte där. När vi var påväg hemmåt igen så stannar rocky helt plötsligt till och stirrar rakt in bland träden. När jag kikade runt i skogen så stelnade jag till, 20 meter farmför oss så står.......en GRIS!! stor som en halv ko ungefär och tänder som ett lejon. Men innan jag startade min löpning därifrån la jag märke till staketet som var mellan mig rocky och grisen och då kände jag mig lite tryggare. Jag fick till och med en bild på rocky och grisen.
Nu har vi till sist hittat hem igen och jag ska äta =)

Jaha jag antar att dom flesta har hört om Elin/Hanna/Pappas resa i helgen och den var ju intressant.....typ. Men jag har minsan också varit ute och rest! Det började i lördags då jag åkte till getinge och kollade på när claes körde cross. I 30 gradig värme och lungorna fyllda av jord, damm och gud vet vad så kollade vi på när dom häftiga killarna körde varv efter varv efter varv tills dom slutade och någon hade vunnit. Jag hade ingen aning om vem som gjorde det men jag hoppas att någon hade koll i allfall.



Det var ganska kul att kolla iallfall och claes var väldigt duktig. Efter ett fall i starten så körde han upp sig rejält och hade han inte ramlat är jag säker på att han hade vunnit!
Sedan på söndagen så bar det av ut i skogen till mamma och jag tycker att Lena sammanfattar stämningen i kärr ganska bra "det är väldigt tyst här ute". Men vem klagar? inte jag!
Medans mamma och lena jobbade på min väst som jag ska ha på balen så lagade jag mat, diskade, kokade kaffe och kände mig allmänt hemmafru-ig. Men när väl västen var klar så var det värt allt! det var så fruktansvärt snygg att jag knappt ville ta av den, funderar på att gå utan kavaj till balen. Guld till mamma och lena som trollade med tyg, nål och tråd!

Jaha då har man sökt till högskola då..spännande. Journalistik och medieproduktion sökte jag till i kalmar. Egentligen så vill jag väl inte börja plugga igen redan till hösten men jag tyckte det kunde va kul att testa. Vem vet, kanske ändrar jag mig under sommaren!
Annars är det påsklov och jag jobbar och sliter, upp varje dag klockan halv 6 och på torsdag så blir det nog till och med klockan 4!! Men det ska nog gå bra förhoppningsvis!

Thats all folk´s

jaha då har man fått påsklov igen då...sjukt skönt! och nu är vi helt klara med skolan nästan.
Sista nationella hade vi igår och så fick ci reda på att projektredovisningarna bara gick ut på att vi skulle ställa ut lite grejer som hadlade om vårt arbete på ett bord och de som ville fick komma och kolla :D
Känns lite tragist att skriva här nu för det som har hänt i veckan har jag redan skrivit om....det är verkligen lugnt nu. inget projetarbete att stressa med, fotbollen är inte så mycket just nu fast vi möter Stafsinge i morgon så det ska bli kul. Annars händer inte mycket.......
eller jo! Tomas Andersson fyllde ju 50 år i torsdags! Det skulle naturligvis firas. I göteborg bjöds det till kalas. Lasagne till mat :D:D en tysk läder kille som sprutade eld med sin saxofon, en jätte usel jonglör, levandestatyer, Per Andersson världens skönaste människa, Ralf Edström med snuskia skämt och inte minst Team (läs: Tim) celebration uppträdde. Med låtar som navelludd, 50 år med Tomas på sång och Tingaling rock version feat Dancing cow. Jag var Dancing cow en del filmer går att leta upp på youtube om man är lite händing. Sedan skulle vi gå och kolla på ÖIS - GAIS. En solklar 0-0 match sa experterna. Hoppas sa dom nog efter matchen. 1-5 blev det, helt sjult underbart! grym stämning på gamla ullevi kolla in GP tv så får ni se själva!

Wohow nu är studentmössan här äntligen :D den blev riktigt nice faktistk så nu är det bara att vänta. Två månander kvar nu, så sjukt skönt det är.
Just idag är det en underbar dag faktiskt. Mössan är här, solen skiner som aldrig förr, ingen träning (fast i det här vädret är det ju underbart att spela boll) men inte minst.....Projektarbetet är klart och innlämnat!!! Det känndes som att det blev riktigt bra till slut också så jag är nöjd. Inte ens det nationella provet vi har i morgon kan dra ner mitt humör idag!

Åh just det. i går var jag hos min SYO och snackade lite högskola, så nu ska jag leta lite snajsiga utbildningar och så blir det till att söka in. Så vi får se vart man tar vägen i höst, Kalmar kanske? eller varför inte Jönköping? eller blir det santa barbra!? fast isåfall blir det nog till vintern.

Men nu ska jag se till att njuta av mitt projektarbete. Sen måste jag nog prova studentmössan bara en gång till och se så att den fortfarande passar  =)